Syblogg: Med nål och tråd kan du laga saker du tycker om

Sonens favoritarmband gick sönder igår och mina gamla sysaker kom till bruk igen. Uppvuxen i Västerbottens inland lärde jag mig tidigt att själv skapa det jag ville ha och hur. Armbandet är gjort av skinn och jag kollade först upp mina gamla skinnsaker. I slutet valde jag stark tjock sytråd som man brukar använda till jeans. Vit sentråd hade inte gjort lagningen lika osynlig.

Knepet för att fixa laga detta var rätt enkelt. En sak som är bra att tänka på för ett armband som detta, är att föra tråden i kors genom skinnbitarna på vardera sidan om fästet mellan delarna. Jag förde även tråden genom de snurrade remmarna på andra sidan fästet så att den bit som hade lossnat på den andra sidan skulle bli starkt fäst. Hade jag inte gjort det hade det varit risk för att fästet skulle slitas på för mycket framöver och gå sönder.

I slutet gjorde jag som jag alltid gör och att fäste tråden osynligt. När du fäster tråden bör du aldrig klippa av tråden för nära den sista knuten. Dels öppnar knuten då lätt upp sig och om du klipper nära knuten får du en ful bit av tråden kvar som sticker rakt upp. Istället gör jag alltid så att jag drar tråden lite osynligt någon centimeter genom materialet och klipper av tråden på en annan plats. Osynligt och hållbart.

När jag höll på med denna lagning fick jag också återupptäcka saker från förr. Nålbrevet har jag sytt i filt. Ett bra sätt att slippa leta efter den nål du behöver när du väl behöver den.

När jag letade efter lagningsmaterial var min första tanke att använda sentråd då armbandet är gjort i skinn. Vi använde alltid sentråd när vi skulle sy i skinn under min uppväxt. Den skapas av senorna som blir över efter att renen har slaktats. Härvan på bilden kommer av äkta senor (den du köper ser inte ut så här - detta är senor du delar upp själv). Den som ser fin ut är falsk sentråd. Anledningen till att du använder sentråd till skinn är helt enkelt att den är slitstark, töjbar (inte på det sätt att du kan dra i den) och aldrig går sönder. Som skinn.

Den här kaffepåsen sydde jag när jag gick i grundskolan. Materialet är renskinn sedan uppväxten, äkta sentråd, filt och tenntråd. En kaffepåse hänger du fast i hällorna på byxorna. Den fungerar lika bra för förvaring av nycklar och mobil. Märket som är påsytt på påsen har jag ett vagt minne av är ett släktmärke. Jag är en av dem som härstammar av Gratian,

Jag har material kvar till framtida skapande. Allt förvaras i en fin gammal näverkont som jag fick som barn. Jag tror att min pappa gjorde den. Man tog verkligen vara på allt material som naturen kan ge förr i tiden. Kontar brukade användas som ryggsäck.